Gott nytt år!

Nyår har alltid gjort mig lite vemodig. Jag har aldrig sett det som början på något nytt utan snarare ett slut. Men det är kanske bara jag som inte tycker om när tiden går. Jag har trots allt haft åldersnoja sedan jag var åtta år och man inte fick leka i bollhavet på McDonalds längre. Oavsett om det är en början eller ett slut så får man en faslig massa god mat.

Till förrätt fick vi toast med champinjon och hummer vilket var utsökt och jag åt mig givetvis mätt redan här. Det är tur att nyårsafton är en så lång kväll så man hinner pausa lite mellan rätterna.

Huvudrätten bestod av oxfilé med potatis och murkelsås. Jag är lite rädd för svampar, och murklor är som bekant extra farliga, så jag avvaktade lite med såsen till dess jag såg att mina bordskamrater överlevt förta tuggan.

När det var dags för efterrätten hade vi alla på något oförklarligt vis lyckats förflytta oss från bordet till soffan. Men det gjorde ingenting eftersom det var panna cotta med hallon. Vanligtvis brukar jag servera det i cognacskupor, men idag räckte inte kuporna till så jag fick dyka längst ner i min hemgiftskista och dra fram farmors färgglada glas från Venedig. Om ni anstränger er kan ni äve skymta ett gult och ett grönt glas i bakgrunden.

Föra året hade jag som nyårslöfte att inte äta något godis, vilket jag faktiskt lyckats hålla. Så idag fick jag ta igen ett helt års godiskonsumtion, men om jag ska vara ärlig var det inte särskilt gott. Kanske skulle ta ett år till?