Det var inte så läskigt som man kan tänka sig, varken smakmässigt eller till konsistensen. Det smakade faktiskt mest vitlök. Det som gjorde att jag inte har blivit någon escargot-tantast är nog framförallt tanken på att det är sniglar man äter.
tisdag 20 december 2011
Escargot
Fråga vilket barn som helst vilken som är den äckligaste maträtten och jag garanterar att en majoritet av dem svarar, om tanken ens slår dem att äta något sådant, sniglar. Och vem kan då låta bli att smaka dem? Fyll skalen med vitlökssmör och in i ugnen i tio minuter.
Det var inte så läskigt som man kan tänka sig, varken smakmässigt eller till konsistensen. Det smakade faktiskt mest vitlök. Det som gjorde att jag inte har blivit någon escargot-tantast är nog framförallt tanken på att det är sniglar man äter.
Det var inte så läskigt som man kan tänka sig, varken smakmässigt eller till konsistensen. Det smakade faktiskt mest vitlök. Det som gjorde att jag inte har blivit någon escargot-tantast är nog framförallt tanken på att det är sniglar man äter.
Carpccio
När jag bodde i Schweiz var en av mina vänner galen i carpaccio, eller ja råa saker i allmänhet. Tur för henne att schweizarna, precis som vissa av sina grannar, också tycker om rått kött. Som tur är behöver man inte resa till kontinenten för att få i sig lite carpaccio, det räcker med att bege sig till Ica.
Väldigt god förrätt med carpaccio, ruccola och parmesan och några droppar olivolja.
Väldigt god förrätt med carpaccio, ruccola och parmesan och några droppar olivolja.
Tomtegröt
Man ska ju ställa ut en tallrik med gröt till tomten, men ibland är gröten så god att den inte kommer utanför dörren utan blir uppäten långt före julafton
Cannelloni
Min vän Anna har nyligen flyttat till Lund och när jag var och kollade på hennes nya, fina lägenhet för första gången lagade vi cannelloni fyllda med spenat och chèvre och täckta med tomatsås.
Verkligen underbart gott!
måndag 19 september 2011
salladsbuffé
ICA-butiken vid vår sommarstuga är alltid lite mer spännande än den hemma i stan. Det har alltid hänt något nytt varje gång man är där. Denna positiva inställning kan också bero på att för femton år sedan hade en barnklubb som hette Plusse-klubben. Jag tror att jag fortfarande har mitt medlemskort liggandes i någon plånbok. Hur som helst, till saken. När jag kom in där för att handla middag härom dagen hade de fått en helt ny salladsbuffé där man kunde blanda sin egen sallad med färska ingredienser av alla möjliga slag.
Jag ville givetvis ha lite av all och det slutade med att jag köpte tillräckligt med sallad för att mätta hela plusse-klubben.
Jag ville givetvis ha lite av all och det slutade med att jag köpte tillräckligt med sallad för att mätta hela plusse-klubben.
Chèvre
Fick ett infall, eller rättare sagt min mamma fick ett infall, och bakade italienskt lantbröd med oliver och soltorkade tomater. Det var väldigt gott nybakat och jag gjorde en liten macka med gurka (för jag hittade ingen sallad), chèvre och honung utav det till lunch.
Söndag
Under helgen åkte vi till Frostavallen dit vi alltid brukade åka när jag var liten. Tyvärr är inte restaurangen öppen för allmänheten längre, men den roliga fågelparken finns fortfarande kvar. Bland annat så finns där strutsliknande fåglar som istället för öron har hål rakt in i huvudet. Kan det verkligen vara evolutionärt riktigt? Där fanns även denna söta lilla fjäderbollen.
Till söndagsmiddag fick vi hjortstek med potatis och vinbärsgelé. det var gott, men ICA:s hjort kan inte riktigt jämföra sig med min morbrors hjortar.
Till söndagsmiddag fick vi hjortstek med potatis och vinbärsgelé. det var gott, men ICA:s hjort kan inte riktigt jämföra sig med min morbrors hjortar.
Makroner - igen
Jag lovar, detta kommer bli det sista inlägget om makroner på väldigt länge. Det är inte mitt fel att det blir såhär, jag har nämligen ingenting att göra med att de öppnade en makronaffär hundra meter från min föreläsningssal. Vem skulle kunna motstå frestelsen?
De heter Abrick Macaronn och ligger på Klostergatan i Lund. Makronerna är väldigt goda och kostar inte allt för mycket (om man nu tar hänsyn till vad makroner brukar kosta). Personalen är väldigt hjälpsam och trevlig. Jag får snart börja ta omvägar i Lund för att kunna undvika alla frestelser som ligger på den gatan.
De heter Abrick Macaronn och ligger på Klostergatan i Lund. Makronerna är väldigt goda och kostar inte allt för mycket (om man nu tar hänsyn till vad makroner brukar kosta). Personalen är väldigt hjälpsam och trevlig. Jag får snart börja ta omvägar i Lund för att kunna undvika alla frestelser som ligger på den gatan.
måndag 5 september 2011
En gammal far
I söndags blev min pappa ytterligare ett år äldre, vilket givetvis skulle firas med en festmåltid.
Till förrät blev det sparris med serrano-skinka täckta med smör, parmesan och lite citron.
Huvudrätten var rostbiff med stekta champinjoner och lök (det kommer nog dröja ytterligare ett par år innan jag förstår gamla människors fascination av stekt lök) tillsammans med klyftpotatis och whiskey-sås.
Tyvärr hann jag inte ta något foto på efterrätten innan den blev uppäten, men i vilket fall som helst så var det hemgjord hallonglass.
Till förrät blev det sparris med serrano-skinka täckta med smör, parmesan och lite citron.
Huvudrätten var rostbiff med stekta champinjoner och lök (det kommer nog dröja ytterligare ett par år innan jag förstår gamla människors fascination av stekt lök) tillsammans med klyftpotatis och whiskey-sås.
Tyvärr hann jag inte ta något foto på efterrätten innan den blev uppäten, men i vilket fall som helst så var det hemgjord hallonglass.
Kronärtkocka
Nu i helgen var det Ekorundan i Skåne. De beskriver sig själva som konstrundan, fast istället för konst åker man runt och tittar på ekologiska bondgårdar. En knapp kilometer från vår stuga hitta man en av dessa ekologiska bondgårdar, nämligen Vidablick, och precis som namnet utlovar erbjuder de inte enbart ekologiska grödor utan även en fantastisk utsikt. Här har vi plockat majs och jordgubbar så länge jag kan komma ihåg, och troligtvis längre än så. De senaste åren har de även öppnat en butik och ett litet café, men vårt mål var idag de nyskördade kronärtskockorna.
Lite omständiga att tillaga för att vara en grönsak, men i gengäld får man äta dem med fingrarna utan att få sig en åthutning och till råga på det väldigt gott.
Lite mindre intressant var huvudrätten i sann 70-talsanda: kyckling och pasta med grönmögelost-sås.
Lite omständiga att tillaga för att vara en grönsak, men i gengäld får man äta dem med fingrarna utan att få sig en åthutning och till råga på det väldigt gott.
Lite mindre intressant var huvudrätten i sann 70-talsanda: kyckling och pasta med grönmögelost-sås.
Alunbruket
Runt Ringsjön råder en kritisk brist på caféer. Det är nästan så man själv känner sig manad att öppnat ett, bara för att råda bot på denna brist. Men om man beger sig en bit bort från Ringsjön kan man faktiskt hitta ett och annat fika. Denna gång hamnade vi på Kaffestugan Alunbruket i Andrarum, inte allt för långt från Kivik.
Kaffestugan ligger i ett vackert korsvirkeshus och det är samma familj som serverar kaffe och kakor idag som när caféet startades på 1930-talet. Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet vad alun är för något eller vad man använder det till, men det kan kanske förklaras av att själva alunbruket lades ner för nästan hundra år sedan - eller så är jag bara obildad.
Eftersom vi var lite hungriga beställde vi deras goda mackor, denna med brie, lufttorkad skinka och paprikamarmelad, men om man är mer sötsugen kan man beställa ett hembakat kakfat (sic) vilket också såg väldigt frestande ut.
Kaffestugan ligger i ett vackert korsvirkeshus och det är samma familj som serverar kaffe och kakor idag som när caféet startades på 1930-talet. Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet vad alun är för något eller vad man använder det till, men det kan kanske förklaras av att själva alunbruket lades ner för nästan hundra år sedan - eller så är jag bara obildad.
Eftersom vi var lite hungriga beställde vi deras goda mackor, denna med brie, lufttorkad skinka och paprikamarmelad, men om man är mer sötsugen kan man beställa ett hembakat kakfat (sic) vilket också såg väldigt frestande ut.
Bulgur i två former
Härom dagen fick vi kyckling och bulgur till middag, serverat med sås och sallad smakade det fantastiskt gott.
Dagen efter fanns det fortfarande rester kvar när jag skulle äta lunch, men kände inte riktigt för en så ordentlig måltid mitt på dagen. Istället skar jag upp kycklingen i mindre bitar, blandade den med lite bulgur och rikligt med sallad och fick på så vis en smarrig bulgursallad. Såsen ersatte jag med olivolja, svartpeppar och en skvätt pressad citron.
Minst lika gott som dagen innan och gjord på samma ingredienser, men ändå en helt annan rätt!
Kräftskiva
På hösten arrangerar vi alltid en kräftskiva i vår lilla sommarstuga och det gjorde vi även i år. Precis som vanligt började det regna lagom till det var dags att slå sig ner runt bordet så vi fick flytta in i det väldigt lilla huset där vi fick tränga oss samman. Men kräftorna smakade lika gott ändå!
Till kaffet så hade jag bakat makroner, och nej det blev inte lika fina som Ladurées trots mandelmjöl, men om jag får säga det själv blev de minst lika goda. Jag gjorde i smakerna hallon, citron och blåbär.
När jag bakade makronerna och skulle sammanfoga dem med hjälp av smörkrämen upptäckte jag att vissa av dem faktiskt hade ansikten på undersidan. Är det jag som blivit galen eller kan ni också se ansiktena?
Till kaffet så hade jag bakat makroner, och nej det blev inte lika fina som Ladurées trots mandelmjöl, men om jag får säga det själv blev de minst lika goda. Jag gjorde i smakerna hallon, citron och blåbär.
När jag bakade makronerna och skulle sammanfoga dem med hjälp av smörkrämen upptäckte jag att vissa av dem faktiskt hade ansikten på undersidan. Är det jag som blivit galen eller kan ni också se ansiktena?
torsdag 25 augusti 2011
Lunch
När jag var på väg hem från en runda på stan (på jakt efter mandelmjöl för att göra lika fina makroner som de på Ladurée) såg jag i fönstret till ett café en skylt som sa att de firade ett år och därför sålde surdegsbröd för tio kronor. Min mage kurrade så jag gick in och köpte ett bröd med oliver.
På ena mackan hade jag camembert och på den andra hade jag lufttorkad skinka, tomat och lite italiensk krydda. Låter inte det som en god lunch så säg vad gör.
På ena mackan hade jag camembert och på den andra hade jag lufttorkad skinka, tomat och lite italiensk krydda. Låter inte det som en god lunch så säg vad gör.
Raclette
Raclette är en sorts ost från Schweiz som man smälter innan man äter den. När jag flyttade hem från Bern fick jag med mig ett litet raclettejärn hem; ett litet reseraclettejärn (för den som har allt!) och kunde inte bärga mig att få testa det. Det går att göra raclette även utan ett speciellt järn, det krävs bara lite mer snits då.
Tillsammans med osten serverade vi potatis, cornichons, syltlök, salami och ruccola. Oroa dig inte för att du inte ska bli mätt, de tjocka ostskivorna är väldigt mättande och går att köpa i större mataffärer.
Tillsammans med osten serverade vi potatis, cornichons, syltlök, salami och ruccola. Oroa dig inte för att du inte ska bli mätt, de tjocka ostskivorna är väldigt mättande och går att köpa i större mataffärer.
En guete!
onsdag 24 augusti 2011
Paris
Är det någon mer än jag som börjar upptäcka ett mönster här? Alla inlägg utgår från en viss stad. Hur som helst var jag i Paris förra veckan och där åt vi givetvis mängder med god mat. För att klara av det oundvikliga började vi med att äta crêpes med banan och nutella på ett café vid Seine. Därefter tänkte vi gå på Centre Pompidou och kolla på modern konst, men det visade sig vara stängt på tisdagar (vet de inte att det är måndagar museum ska vara stängda?!) Istället gick vi på Musée d'Orsay och kollade på lite mindre modern konst.
Vår andra dag bestämde vi oss för att cykla till Versailles. På nätet stod det att det bara var 16 km dit och bara en brant backe. Det visade sig vara ett illa formulerat sätt att säga att det var en 16 km lång backe. När vi kom fram fick vi i alla fall äta den väldigt franska picknicken vi hade tagit med oss.
Första dagen hade vi försökt äta på en äkta fransk restaurang men bara hittat ett ställe fyllt med turister som serverade överstekt fisk ändrade vi vår strategi andra kvällen och bestämde att parisare har tröttnat på fransk mat och äter bara italienskt. Vilket visade sig inte vara en fullt lika förhastad slutsats som det verkar.
På vår lista över saker att göra stod "Äta makroner på Ladurée". Man måste ju trots allt smaka hur de där makronerna ska smaka. De smakade ungefär som mina egna, men de såg betydligt finare ut. Hur får de dem så släta och jämna?
Eftersom frukost i enlighet med gammal fransk hotelltradition inte ingick i priset och kostade som ett mindre chateau åt vi frukost ute, vilket var betydligt trevligare. Inte så långt ifrån vårt hotell hittade vi en gata fylld med boulangerier som vi omedelbart dubbade vår frukostgata (bland de oinvigda går den under benämningen rue montorgueil).
Även sista kvällen blev det italienskt, på Little Italy Caffé. Personalen var väldigt förvirrade och bytte hela tiden plats på saker och personer, men det gjorde ingenting för maten var så god. Jag klarade otroligt nog av att äta upp hela min portion med pasta i gräddsås med champinjon och tryffel.
Vår andra dag bestämde vi oss för att cykla till Versailles. På nätet stod det att det bara var 16 km dit och bara en brant backe. Det visade sig vara ett illa formulerat sätt att säga att det var en 16 km lång backe. När vi kom fram fick vi i alla fall äta den väldigt franska picknicken vi hade tagit med oss.
Första dagen hade vi försökt äta på en äkta fransk restaurang men bara hittat ett ställe fyllt med turister som serverade överstekt fisk ändrade vi vår strategi andra kvällen och bestämde att parisare har tröttnat på fransk mat och äter bara italienskt. Vilket visade sig inte vara en fullt lika förhastad slutsats som det verkar.
På vår lista över saker att göra stod "Äta makroner på Ladurée". Man måste ju trots allt smaka hur de där makronerna ska smaka. De smakade ungefär som mina egna, men de såg betydligt finare ut. Hur får de dem så släta och jämna?
Eftersom frukost i enlighet med gammal fransk hotelltradition inte ingick i priset och kostade som ett mindre chateau åt vi frukost ute, vilket var betydligt trevligare. Inte så långt ifrån vårt hotell hittade vi en gata fylld med boulangerier som vi omedelbart dubbade vår frukostgata (bland de oinvigda går den under benämningen rue montorgueil).
Även sista kvällen blev det italienskt, på Little Italy Caffé. Personalen var väldigt förvirrade och bytte hela tiden plats på saker och personer, men det gjorde ingenting för maten var så god. Jag klarade otroligt nog av att äta upp hela min portion med pasta i gräddsås med champinjon och tryffel.
Au revoir Paris!
Karlshamn
Under sommaren har jag varit bosatt uppe i Blekinge eftersom jag blev erbjuden ett sommarnotariat i Karlshamn. Då det bara var under knappt två månaders tid bodde jag hos en dam med tre katter. Eftersom jag inte är van vid att ha djur i huset blev jag lite överraskad när jag en morgon vakande av att en av katterna drack ur vattenglaset på mitt nattduksbord.
Eftersom jag både arbetade heltid och dessutom skrev en uppsats på kvällarna hade jag inte så mycket tid för matlagning utan försökte hitta på lite enklare rätter. En av dem var sparris med serranoskinka. Även i detta fallet försökte katten äta upp den för mig.
Eftersom jag både arbetade heltid och dessutom skrev en uppsats på kvällarna hade jag inte så mycket tid för matlagning utan försökte hitta på lite enklare rätter. En av dem var sparris med serranoskinka. Även i detta fallet försökte katten äta upp den för mig.
När min uppsats äntligen var klar fick jag tillfälle att upptäcka Blekinge lite. Jag kan verkligen rekommendera att paddla kajak i skärgården. Däremot kan jag inte rekommendera att cykla mountainbike utan mountainbike.
Caneloni fylld med ricotta, spenat och skinka. Man blir sådär härligt kladdig av att blanda samman sakerna gojan och försöka trycka in den i pastan.
Världens bästa frukost! Yoghurt, färska blåbär och müsli (vilket btw är ett schweiziskt ord). Eftersom jag i Bern hade vant mig vid att ha gott om plats för mig själv hade jag lite svårt för att dela badrum, därför gick jag upp lite tidigare (jag vet, vansinne!) för att undvika morgonruschen och hade sedan gott om tid på mig att äta frukost innan jag gav mig av till jobbet. På något vis lyckades jag ändå aldrig komma i tid.
Bern
Under våren har jag varit bosatt och praktiserat i Bern. Jag hade tänkt mig att det skulle vara ett utmärkt tillfälle att arbeta på min blogg - när jag för första gången skulle bli tvungen att laga min egen mat. Men så blev inte fallet, jag hade helt enkelt för mycket annat för mig. Men det blev en hel del god mat (kanske inte alltid tack vare mig), så här kommer lite bilder.
Jag umgicks en hel del med några personer från övriga Norden och vi lagade ofta mat tillsammans på kvällarna. Här gör vi en wok hemma hos Birgitte.
Tydligen måste man som svensk kunna laga köttbullar, för snart började andra kräva att jag skulle lära dem att laga det. Det var ganska intressant att lära ut något som man aldrig tidigare har gjort själv, men jag tror det gick ganska bra.
Ok, så inte direkt mat, men visst är det vackert? Schweiz är ett otroligt naturskönt land och överallt har man nära till naturen. Kommer verkligen sakna att bara kunna ge sig iväg på en söndagsutflykt för att åka skidor i Alperna eller ha picknick vid Genèvesjön.
Varje månad skickade Sveriges ambassad ut ett kulturbrev, med all Sverige-relaterad kultur som fanns i Schweiz. Varje kulturbrev avslutades med att någon kom med ett litet tips och min sista månad i Bern blev jag ombedd att skriva detta tips och skrev då om mitt recept på kladdkaka. Jag misstänker lite att de hade en baktanke när de bad mig skriva detta, de insisterade nämligen på att de inte kunde publicera tipset utan att först provsmaka kakan.
På min födelsedag tog jag med mig en jordgubbstårta till jobbet. Det var nog den jobbigaste tårta jag någonsin bakat, jag hade nämligen ingen elvisp utan fick vispa grädden för hand och när jag gav upp efter en halvtimmes vispande var den fortfarande rinnig. Men tårtan blev ändå uppäten :)
Jag umgicks en hel del med några personer från övriga Norden och vi lagade ofta mat tillsammans på kvällarna. Här gör vi en wok hemma hos Birgitte.
Tydligen måste man som svensk kunna laga köttbullar, för snart började andra kräva att jag skulle lära dem att laga det. Det var ganska intressant att lära ut något som man aldrig tidigare har gjort själv, men jag tror det gick ganska bra.
Ok, så inte direkt mat, men visst är det vackert? Schweiz är ett otroligt naturskönt land och överallt har man nära till naturen. Kommer verkligen sakna att bara kunna ge sig iväg på en söndagsutflykt för att åka skidor i Alperna eller ha picknick vid Genèvesjön.
Varje månad skickade Sveriges ambassad ut ett kulturbrev, med all Sverige-relaterad kultur som fanns i Schweiz. Varje kulturbrev avslutades med att någon kom med ett litet tips och min sista månad i Bern blev jag ombedd att skriva detta tips och skrev då om mitt recept på kladdkaka. Jag misstänker lite att de hade en baktanke när de bad mig skriva detta, de insisterade nämligen på att de inte kunde publicera tipset utan att först provsmaka kakan.
På min födelsedag tog jag med mig en jordgubbstårta till jobbet. Det var nog den jobbigaste tårta jag någonsin bakat, jag hade nämligen ingen elvisp utan fick vispa grädden för hand och när jag gav upp efter en halvtimmes vispande var den fortfarande rinnig. Men tårtan blev ändå uppäten :)
Busenkelt och väldigt gott recept.
Stek en hackad purjolök
Tillsätt skivade champinjoner
Lägg i någon form a skinka i mindre bitar
Häll över matlagningsgrädde och krydda med soja och svartpeppar
Servera med pasta och gärna lite färsk basilika!
Midsommar
Hittade denna härliga bild från matbordet på midsommar. Visst ser det underbart ut när solen tittar fram för en sekund?
Orientexpressen - Istanbul
I Istanbul hade vi vissa problem att hitta till vårt hotell. Vi hade adressen men ingen karta och att hitta i Istanbul utan karta var lite svårare än vad vi hade trott att det skulle vara. Till råga på det så hade vi på väg till Istanbul träffat några vänliga själar som hade varnat oss hur farligt det var för unga flickor att tala med främlingar i Istanbul - alltså kunde vi inte fråga någon om vägen! Efter att ha kastat oss framför fötterna på några andra turister blev vi däremot upplysta om att lokalbefolkningen var väldigt hjälpsam och till slut hittade vi till hotellet.
Första kvällen var vi ganska trötta eter den långa bussresan och orkade bara vandra cirka hundra meter från hotellet, men där hittade vi en mysig restaurang som serverade en svampgryta med den något ovanliga blandningen bulgur och pommes.
Nästa morgon serverades vi frukost uppe på hotellets takterrass. Bröd med fetaost, oliver och lite annan frukt och grönt. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i oliver, men sedan denna frukosten älskar jag dem.
Såhär såg utsikten från takterrassen ut. Frukosten serverades av en liten, äldre man som talade lite mer engelska än vad jag talar turkiska, men han log hela tiden, trots att han verkade driva hela hotellet på egen hand - all annan personal verkade alltid titt på TV när vi såg dem.
Vår andra kväll i Istanbul åt vi på "restauranggatan". Än en gång blev det vegetariskt - pasta och grönsaker. Nästa dag när vi passerade förbi samma ställe igen ropade de från restaurangen bredvid "ni åt där igår då får ni äta här idag!" Jag vet inte om det var vi som gjorde ett ovanligt starkt intryck på dem, eller om de bara var väldigt duktiga på att komma ihåg ansikten. Jag önskar jag var lika duktig på ansikten.
Överallt körde äldre herrar runt med kärror med frukt och bär som man inte kunde låta bli att handla från. Vissa av frukterna vet jag inte ens vad det var för något.
Sista kvällen i Istanbul, och på vår resa, åt vi traditionell turkisk mat, tror jag, för om jag ska vara ärlig så vet jag inte riktigt vad det var. Men efter maten serverades vi i alla fall traditionellt äpplete.
Under våra dagar i Istanbul hann vi med ganska mycket: Topkapipalatset, Hagia Sofia, blå moskén och det sjunkna palatset. Vi hann till och med en snabb runda till Asien där vi åt glass, och på så vis skulle jag nog vilja beskriva Istanbul, som en blandning av Europa och Asien.
Första kvällen var vi ganska trötta eter den långa bussresan och orkade bara vandra cirka hundra meter från hotellet, men där hittade vi en mysig restaurang som serverade en svampgryta med den något ovanliga blandningen bulgur och pommes.
Nästa morgon serverades vi frukost uppe på hotellets takterrass. Bröd med fetaost, oliver och lite annan frukt och grönt. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i oliver, men sedan denna frukosten älskar jag dem.
Såhär såg utsikten från takterrassen ut. Frukosten serverades av en liten, äldre man som talade lite mer engelska än vad jag talar turkiska, men han log hela tiden, trots att han verkade driva hela hotellet på egen hand - all annan personal verkade alltid titt på TV när vi såg dem.
Vår andra kväll i Istanbul åt vi på "restauranggatan". Än en gång blev det vegetariskt - pasta och grönsaker. Nästa dag när vi passerade förbi samma ställe igen ropade de från restaurangen bredvid "ni åt där igår då får ni äta här idag!" Jag vet inte om det var vi som gjorde ett ovanligt starkt intryck på dem, eller om de bara var väldigt duktiga på att komma ihåg ansikten. Jag önskar jag var lika duktig på ansikten.
Överallt körde äldre herrar runt med kärror med frukt och bär som man inte kunde låta bli att handla från. Vissa av frukterna vet jag inte ens vad det var för något.
Sista kvällen i Istanbul, och på vår resa, åt vi traditionell turkisk mat, tror jag, för om jag ska vara ärlig så vet jag inte riktigt vad det var. Men efter maten serverades vi i alla fall traditionellt äpplete.
Under våra dagar i Istanbul hann vi med ganska mycket: Topkapipalatset, Hagia Sofia, blå moskén och det sjunkna palatset. Vi hann till och med en snabb runda till Asien där vi åt glass, och på så vis skulle jag nog vilja beskriva Istanbul, som en blandning av Europa och Asien.
Orientexpressen - Sofia
Tåget mellan Sofia och Istanbul var det enda vi inte hade bokat i förväg, detta hade inte varit möjligt eftersom de inte var anslutna till SJ:s bokningssystem. Därför stod detta överst på vår lista när vi anlände till den bulgariska huvudstaden klockan sju på morgonen. Föreställ er vår förskräckelse när vi blev upplysta om att en tunnel rasat in och att nästa tåg gick om en månad.
Dessa nyheterna kan ha påverkat vår inställning till Sofia något. I vår uppfattning finns det bara en sevärdhet i hela Sofia: St. Alexander Nevski katedralen. Vi hade dessutom svårt att hitta någonstans att äta och i slutändan blev detta pizza (jag ska beskona er från dem bilderna). VI kunde inte ens hitta något snabbköp att handla frukt i och lagom tills vi hade gett upp kom vi till torget och insåg att vi nog hade missförstått Sofia lite.
På något vis hade vi lyckats, utan att kunna kommunicera på något språk boka två (eller möjligtvis fyra) platser på en buss till Istanbul följande morgon. Vi var lite oroliga att vi skulle spendera nio timmar på en buss utan luftkonditionering i sällskap av kvinnor med sjal på huvudet och höna i knäet. Bussen visade sig ha luftkonditionering, personliga TV-apparater och en "bussvärdinna" som serverade oss kakor och kaffe. Och hönsen lyste med sin frånvaro.
Dessa nyheterna kan ha påverkat vår inställning till Sofia något. I vår uppfattning finns det bara en sevärdhet i hela Sofia: St. Alexander Nevski katedralen. Vi hade dessutom svårt att hitta någonstans att äta och i slutändan blev detta pizza (jag ska beskona er från dem bilderna). VI kunde inte ens hitta något snabbköp att handla frukt i och lagom tills vi hade gett upp kom vi till torget och insåg att vi nog hade missförstått Sofia lite.
På något vis hade vi lyckats, utan att kunna kommunicera på något språk boka två (eller möjligtvis fyra) platser på en buss till Istanbul följande morgon. Vi var lite oroliga att vi skulle spendera nio timmar på en buss utan luftkonditionering i sällskap av kvinnor med sjal på huvudet och höna i knäet. Bussen visade sig ha luftkonditionering, personliga TV-apparater och en "bussvärdinna" som serverade oss kakor och kaffe. Och hönsen lyste med sin frånvaro.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)